Carl David af Wirsén
| Carl David af Wirsén | |||
|---|---|---|---|
 | |||
| Født | 9. des. 1842[1] Vallentuna församling[1] | ||
| Død | 15. juni 1912[2] (69 år) Stockholm Engelbrekt[2] | ||
| Beskjeftigelse | Lyriker, skribent, litteraturkritiker | ||
| Embete |
| ||
| Utdannet ved | Uppsala universitet | ||
| Mor | Eleonore von Schulzenheim | ||
| Barn | Einar af Wirsén | ||
| Nasjonalitet | Sverige | ||
| Gravlagt | Uppsala gamle kirkegård[3][4][5] | ||
| Medlem av | Svenska Akademien[6] Kungliga Vetenskapsakademien Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien | ||
Carl David af Wirsén (født 9. desember 1842 i Vallentuna, død 12. juni 1912) var en svensk poet, litteraturkritiker og Svenska akademiens faste sekretetær mellom 1884 og 1912.
Biografi[rediger | rediger kilde]
Carl David ble født på Bällsta gård i Vallentuna i Uppland som sønn av sjefen for Livregementets dragonkår Karl Ture af Wirsén og Eleonore von Schulzenheim. Han gikk på Stockholms gymnasium begynte å studere i 1860 i Uppsala der han i 1862 avla kansliexamen og i 1866 fikk tittelen filosofie kandidat, før han samme år ble forfremmet til filosofie doktor. Under et besøk til Paris skrev han Studier rörande reformerna inom den franska vitterheten under sextonde och nittonde seklen (1868), et skrift som skaffet ham en stilling som dosent i litteraturhistorie ved Uppsala universitet. I 1870 ble han lektor i svensk og latin ved Uppsala högre allmänna läroverk. Samme år utgav han, sammen med Hans Forssell, Svensk tidskrift.
Faren hans eide Rockhammars bruk i Lindesbergs kommun fra 1848, og han arvet bruket sammen med sine søstre da faren døde, men driften ble overatt av svogren, og en av dem tok til slutt over hele bruket. I Rockhammar er det en minnestein for slekten, og en vei som bærer navnet «Wirséns väg».
I 1876 bosatte han seg i Göteborg, der han foreleste og hadde ansvar for museets bibliotek og kunstsamlinger. I 1879 ble han innvalgt på stol 8 i Svenska akademien etter Carl Wilhelm Böttiger, og flyttet året etter til Stockholm hvor han ble litteraturansvarlig i Post- och Inrikes Tidningar og fra 1886 også i avisen Vårt land. I november 1884 ble han valgt til akademiets faste sekretær. I denne stillingen inngikk det arbeid med å «fastsette stavingen» samt med akademiets ordbok. Det førstnevnte arbeidet resulterte i Svenska akademiens ordlista (SAOL), der den moderne stavemåten vant gehør, noe Wirséns ikke likte. Sammen med Theodor Wisén og Esaias Tegnér d.y. forsøkte han å forsinke utgivelsen. I desember 1883 ble af Wirsén utpekt som medlem av salmebokkomiteen som fikk i oppgave å«med varsamhet utarbeta ett nytt förslag till psalmbok». Resultatet ble salmeboken fra 1889.
Som versdikter publiserte af Wirsén under signaturen Kuno, først i studentkalenderen Isblomman (1861) og i Namnlösa sällskapets første publikasjon Sånger och berättelser af nio signaturer (1863). Deretter drøyde det til sorgfesten i Uppsala i 1872 etter kong Karl XVs død, da han skrev Sång till minne af konung Carl XV. Etter flerfoldige romantiske dikt i månedstidsskriftet Nu gav han ut sin første samling, Dikter, i 1876. Den ble fulgt av flere andre diksamlinger (se bibliografien). Hans kristne livsanskuelse kom ofte til uttrykk i hans arbeid, for eksempel i flere salmer og åndelige dikt. En av hans salmer er tatt med i Salmer 1997.
Hans konservative legning og rikelige produksjon og publisering av litteraturkritikk, gjorde at han ble velkjent, men også mye motsagt, ibland i harde ordelag, av sine meningsmotstandere som representerte nyere idéer (nya tiden) med stavingsreform og en friere språklig stil. Etter hans oppfatning hadde "diktningen till uppgift att uppdaga det absoluta, osinnliga innehåll, som ligger till grund för sinnevärldens företeelser. Skaldens kall är ett ljusets prästämbete, han skall i dikten uppenbara en högre värld av renhet och frid ..."
Som kritiker hadde af Wirsén manga utdannede menneskers ører, men ingen større forbindelse med den unge litteraturen, og han har blitt beryktet for sine manga negative uttalelser om August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf, Henrik Ibsen og mange andre. Hans sentrale stilling som fast sekretær i Svenska Akademien – den institusjonen som fra 1901 delte ut Nobelprisen i litteratur – hadde også betydelig innflytelse på de første årenes valg av prisvinnere; eksempelvis Selma Lagerlöf som af Wirsén lenge lykkes å utmaøvrere fra å få prisen.[7]
Han ble innvalgt som medlem av Kungliga Vetenskapsakademien i 1905.
Carl David af Wirsén ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[8]
Bibliografi (utvalg)[rediger | rediger kilde]
Poesi[rediger | rediger kilde]
- Dikter, første samling (1876)
- Nya dikter, andre samling (1880)
- Sånger och bilder (1884)
- Vintergrönt (1890)
- Toner och sägner (1893)
- Under furor och cypresser (1896), med dikt som Spinoza, Septemberdag vid Bellmans byst
- Visor, romanser och ballader (1899).
Litteraturhistoriske levnetsskildringer[rediger | rediger kilde]
(Utgitt samlet i 1900)
- Inträdestal i Svenska akademien om C.W. Böttiger (1880)
- Minne av riksmarskalken greve Johan Gabriel Oxenstierna (1885)
- Minne av biskopen doktor Frans Michael Franzén (1886)
- Minne av skalden Karl August Nicander (1886)
- Minne av friherre Bernhard von Beskow (1897)
- Minnesruna över professor A.J. Ångström (1875)
Salmer[rediger | rediger kilde]
- «En vänlig grönskas rika dräkt»
- «Det går ett tyst och tåligt lamm»
- «Det är så tyst, han kämpat ut»
- «Gud är mitt ibland oss|Herren är tillstädesx
- «I livets bok, o Fader, skriv»
- «Jag nu den säkra grunden vunnit»
- «Nu dagen är till ända»
Salmebøker[rediger | rediger kilde]
- Andliga Sånger (1898), samlingsverk.
- Från Betlehem till Golgata (1882), åndlige sanger
- Vid juletid (1887), salmer
- I livets vår (1888)
- Kristna högtids- och helgdagar (1889), sanger og salmer
Diverse[rediger | rediger kilde]
- Studier rörande reformerna inom den franska vitterheten under sextonde och nittonde seklen (1868)
- Utgav og skrev en biografisk innledning til E. Björcks "Valda dikter" (1869)
- Innledning til D. Klockhoffs "Efterlemnade skrifter" (1871).
- Prolog vid sällskapsspektaklet till förmån för skandinavisk-etnografiska samlingen (1879)
- Vid tvåhundraårsfesten till Calderons minne (1881)
- Sång över Esaias Tegnér (1882)
- Rafael (1883)
- Sång vid Svenska akademiens hundraårsfest (1886)
- Claes Livijn, ett självständigt bidrag till forskningen över Nya skolan.
Referanser[rediger | rediger kilde]
- ^ a b Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, «Vallentuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1582/C I/2 (1792-1854), bildid: C0049201_00216, sida 213», besøkt 1. august 2020[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b church death record, «Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/2 (1911-1914), bildid: 00017526_00050, sida 47», side(r) 47, Nationell Arkiv Databas SE/SSA/6003/F I/2, besøkt 9. februar 2023[Hentet fra Wikidata]
- ^ «Carl David Wirsén», Find a Grave-ID 188116921, besøkt 1. august 2020[Hentet fra Wikidata]
- ^ Svenska kyrkan, kulturpersoner.uppsalakyrkogardar.se, oppført som Carl David af Wirsén1842–1912.Författare, litteraturkritiker, poet, besøkt 2. mai 2020[Hentet fra Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, www.svenskagravar.se, oppført som af Wirsen, Carl David, besøkt 15. september 2019[Hentet fra Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister wirsen-carl-david-af, besøkt 20. juli 2020[Hentet fra Wikidata]
- ^ "Våldsam debatt i Akademien när Lagerlöf valdes", artikkel i Svenska Dagbladet, 25 september 2009
- ^ AB, Eniac Data. «Sök gravsatt på SvenskaGravar.se». svenskagravar.se (svensk). Arkivert fra originalen 1. september 2018. Besøkt 1. september 2018.
Litteratur[rediger | rediger kilde]
- Böök, Fredrik, Essayer och kritiker (1911–12)
- Böök, Fredrik, Sveriges moderna litteratur (1921)
- Estlander, K.G. : C.D. af Wirsén och idealismen, Finsk tidskrift (1886)
- LIndgren, Astrid, Ständige stenhuggaren Carl David af Wirsén, i Författarnas litteraturhistoria, Bok 2, Stockholm 1978.
- Heidenstam, Verner von, Inträdestal i Svenska akademien den 20 december 1912
- Michanek, Germund, Svenska Akademien i skämtbilder, Stockholm 1986.
- Vetterlund, Fredrik, C.D. af Wirsén Några minnesord, i Ord och bild (1912)
- Vetterlund, Fredrik, Skissblad om poeter (1914)
- Vetterlund, Fredrik, Romantik, Helsingfors, (1920)
- Vetterlund, Fredrik, Ragnhild och Olof i Festskrift tillegnad V. Söderhjelm (1919)
Kilder[rediger | rediger kilde]
- Carlquist, G. red., Svensk uppslagsbok, utg. 1 (1929–37) bd 29, sp 1049, Malmö
- Wirsén, 3. Karl (Carl) David af i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1921)
- Carl David af Wirsén i Karl Warburg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag (6:e upplagan, 1904)
- Seklet då allt hände av Eric Öhrn och Göran Karlsson
Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]
| Forgjenger: Carl Wilhelm Böttiger |
Svenska Akademien, Stol nr 8 (1879–1912)
|
Etterfølger: Verner von Heidenstam |